Start Helge funderar Helge reagerar Helge svarar Fråga Prenumerera

Alla frågor/svar:

Hej Helge!

Jag sysslar, som du säkert känner till, med att bena i problematiken kring det som hände i Knutby och det som händer där i dag. Jag hoppas du skulle vilja utveckla två begrepp åt mig, så att det står klart vad de innebär:

  1. Den andliga striden
  2. Knutbymodellen

Tack på förhand!
Pastor Sula

1) Den andliga striden

Begrepp som "andlig krigföring" och "den andliga striden" är inget unikt för Knutby, men kanske att det tog sig något uttryck på vissa områden i Knutby, än det som regel gör i andra sammanhang. Att det blev så speciellt i Knutby, beror på att den andliga striden väldigt mycket kom handla om Åsa och hennes rätt ­ Tirsa och Tirsas rätt.

Den andliga striden handlar förstås, väldigt förenklat, om den kamp som pågår mellan Gud och djävulen, Guds vilja och satans motstånd mot Guds vilja, på alla tänkbara områden. Där är församlingen, Guds folk, soldater som kämpar för Guds sak, på Guds sida, mot mörkrets och ondskans makter. Här används inte fysiska vapen, utan striden sker genom bön och genom att tala ut Guds ord och befallningar. På det personliga planet handlar den andliga striden om att bli helt fri och vinna över synd, svaghet och bundenhet i sitt eget liv.

Varje medlem i Knutby bär en enda längtan ­ att behaga Gud. Det gör man genom att bli fri och helgad, genom att dö från sig själv. Då kan man alltid veta vad som är Guds vilja, då lever man efter Guds ordningar och sätter främst det som sätter främst (=Tirsa). Att dö från sig själv innebär att ens gamla natur, den fallna människans natur, inte längre får råda, utan den nya skapelsen, den pånyttfödda människans natur, får råda. Det är egentligen inget unikt för Knutby, utan en ganska klassisk lära. Ett bibelexempel kan vara Ef 4:22­24, där det står: "Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet." Alltså inget konstigt alls egentligen ­ i normala sammanhang. Med skillnaden att det i Knutby trängde in osunt mycket i varje område av livet. Och blev väldigt prestationsladdat. Mycket för att nåden stort sett försvann och det därmed fick så stränga konsekvenser om man inte lyckades leva upp till kraven. Både uttalade och outtalade krav.

Vägen till att uppnå detta var lydnad, lydnad och åter lydnad. Motsatsen till lydnad var upproriskhet, vilket var en synd. Uppror sågs som demoniskt och berodde på att onda andar alltid vill trotsa Gud och alltid vill trotsa det som är rätt. Det gällde barn och vuxna, naturligtvis: Barn försöker trotsa föräldrar och vuxna tills man fostrat bort upproret genom att tvinga barnet till lydnad, kvinnor försöker trotsa sina män tills man fostrat bort det genom lydnad, med flera flera exempel. Allt detta var en konsekvens av syndafallet; Människan föds inte ren och utan synd. Arvsyndens konsekvens är att man måste bli fri för att man ska återbli en Guds avbild. Fri blir man genom att lära känna, förstå och lyda sanningen. Olydnad i alla dess former var alltid ett uppror mot Guds ordningar, och genom att välja villkorslös lydnad i allt kunde man alltså bli fri. Om detta kunde den andliga striden därför handla, på det personliga planet.

Så till den delen av den andliga striden som var unik för Knutby i sin fokus ­ striden för Åsas rätt, eller som det hette; striden för Tirsas rätt. Jag använder Tirsa fortsättningsvis här i texten.

Redan under min första tid i Knutby delade Kim en syn han hade haft, som gick ut på att Tirsa stod i en dal som allsköns demoner drogs mot för att komma åt det som var så viktigt för Gud. Vi andra stod omkring henne och skulle skydda henne som en mur, eller som sköldar, mot varje fiende som ville attackera henne. Om någon av oss tappade fokus, eller på annat sätt släppte igenom fienden fick det konsekvenser för Tirsa. Hennes frid stördes, var vår uppgift se till att det inte skedde. Det är en ganska bra bild vad som alltmer blev allas vår fokus i den andliga striden ­ och i hela tillvaron.

Tirsas yttersta rätt var naturligtvis att helt förenad med sin man, Jesus. Till en början fanns idéer om att det skulle ske redan här på jorden på något sätt. Men efter Patriks tilltal från Gud, som gav många av oss stor lättnad, skulle det alltså ske i himlen. Ergo: Tirsa gå hem till sin man för att bli helt ett med honom.

Väntan på detta var förstås jobbig. Hon, som var så ren, måste stå ut med svaghet, orenhet och synd, med våra problem osv. Som man kunnat läsa i hennes "profetior" om och till sig så var ju det en anledning till att hon skulle vara avskild. På det sättet slapp hon ju att störas av oss lägre stående individer...

Tirsas rätt innebar också att hon har rätt till frid. Det innebar att vi skulle undanröja allt som kunde störa hennes frid. Det skedde genom bön och andlig krigföring, och det skedde genom att vi tog tag i och löste alla problem som kunde uppstå. Hon skulle t ex slippa bekymra sig om praktiska saker, som städning, matlagning, tvätt, barnomsorg och vardagliga sysslor. Hon skulle inte behöva bli störd av enskilda medlemmars problem ­ om hon inte själv ville. Tirsas rätt innebar också att hon hade rätt att göra precis det hon hade lust med. Hon var aldrig självisk, så om hon ville åka och shoppa så var det hennes rätt ­ inte själviskhet. Då var det hennes rätt att vi andra betalade det hon ville ha. Det var hennes rätt att vi uppvaktade ­ henne med gåvor, blommor och helt gränslös beundran och uppmuntran. "Det är Tirsa värd" sa ju Jesus...

Det finns en rad olika exempel på detta och hur det yttrade sig i vardagen, det känns som att det redan nu gränsat till onödigt utlämnande av "smaskiga detaljer" och det vill jag inte ägna mig åt. Det går dock inte att beskriva den andliga striden i Knutby utan att Åsa, alias Tirsa, blir centralfigur. Åsa var en centralfigur redan från början, när jag kom till Knutby, eftersom hon var ledare för oss andra, men i takt med att läran om att hon var Bruden växte fram och befästes, ökade också vikten av att sätta henne främst i allt, inklusive den andliga striden. Folket skulle alltid strida och be för Tirsas rätt. Det var anledningen till att bönen hos Kuling uppstod, som sedan pågick i åtminstone ett och ett halvt år. Där ropades och hej vilt att Gud skulle ta hem Tirsa! Det var trots allt något av det viktigaste Gud hade sagt...

Nu har jag försökt beskriva de mer säregna delarna av den andliga striden, men som ändå större delen av församlingen var en aktiv del av. Den andliga striden gällde naturligtvis inte bara Åsa och hennes rätt, men jag antar (rätt eller fel) att det är det unika för Knutby du vill ha en förklaring på. En andlig strid pågick om allt som ingick i Guds planer, från en persons frälsning till kyrkbygge, ekonomi, skolan eller vad helst.

Du är välkommen att återkomma om jag behöver utveckla eller förklara något ytterligare.

2) Knutbymodellen

Knutbymodellen är ett uttryck som jag vet användes åtminstone så tidigt som när vi arbetade i Mönsterås, Åsa och hennes team. Det måste väl vara 1999. Tanken var ju att Mönsterås skulle bli en mönsterbild för hur en församling kunde förändras efter Knutbys modell, det vill säga efter Åsas modell. I takt med att visionerna om Åsas storhet, utkorelse och upphöjelse växte, växte också tanken om hur Knutbymodellen skulle påverka och förändra hela landet... Ingen hade ju samma uppenbarelse som Åsa om hur Gud ville att skulle skötas ­ på livets och samhällets alla områden.

Därför blev det en naturlig fortsättning att konstatera att det finns en Knutbymodell, inte bara för församlingsliv, utan även för hur uppfostran, skola, äldrevård med mera ska bedrivas. När Knutbymodellen införts t ex på skolan i Knutby skulle resultatet tala för sig självt, och man skulle efterfråga Åsas insikter överallt. På det sättet menade Åsa att hon skulle påverka politiker, beslutsfattare och till och med kungahuset. Hon pratade om hur Gud lagt kronprinsessan på hennes hjärta och så småningom om att hon ­ Tirsa ­ ju också är drottningarnas Drottning, på samma sätt som Jesus är konungarnas Konung. Jag skriver "på det sättet menade Åsa" eftersom det här var saker som i alla fall jag själv inte kunde hänga på riktigt. Det var lite för svärmiskt och för min del ­ tro det eller ej... Det tror jag att fler kände, t ex Patrik, medan andra pumpade upp drömmarna med "hejarop" och diverse och syner.

Hur som helst; Knutbymodellen uttrycker kort sagt det ideala exemplet och föredömet för alla områden.

För att ytterligare beskriva begreppets konsekvenser, kan jag beskriva hur vi skulle "ta över för att därigenom göra Knutby skola till det forsta exemplet på Knutbymodellens skola. Att "inta" eller "ta över något" är ju en inte helt ovanlig fras bland "väckelsekristna", utifrån Bibelns beskrivning av hur Guds folk Israel skulle inta löfteslandet och lägga det under sig. Parallellen blir då att församlingen intar ett område andligt, och lägger det under sig. Man anser ju att skolan drivs utifrån en sekulariserad och Gudsfientlig ideologi. Det gör att ungarna blir upproriska, olydiga och på sikt förlorade evigheten.

Åsa fick allt svårare att tåla synden och orenheten i världen ­ eftersom hon var så ren och helgad. Ju mer hon forstod hur utvald hon var, desto svårare blev det att vara i en omgivning full av synd, demoniska makter, ondska och orenhet. Här skulle vi andra komma att gå i hennes fotspår, även om vi aldrig skulle kunna nå hennes nivå. Men det innebar att vi skulle också få allt att vara i den här världen och mer och mer längta härifrån ­ till himlen. Så skulle Jesu ankomst bli något vi längtade och mer till.

Men blev frågan; ska våra barn behöva leva omgivna av besatta och upproriska jämnåriga, eller skulle vi hellre starta en egen skola, där Guds ordningar får råda? Eftersom vi är kallade att påverka det samhälle vi lever i och förhoppningsvis få med oss så många som möjligt till himlen måste det ju vara bättre att förändra den skola som finns. Det kräver naturligtvis ett målmedvetet arbete for att uppnå det som behövs. Alltså: "Vi ska ta över skolan!"

Det kräver såväl arbete i andliga världen genom bön och andlig krigföring, som och taktiskt arbete för att uppnå önskade mål. Man börjar därför be; för dem som man trodde att man kunde förändra, och mot dem som man betraktade som ett hinder för Guds vilja. Det fanns således en hel del lärare som man "bad bort". När någon av dem sa upp sig eller blev sjukskriven betraktade man det som en seger och tackade Gud för det. På samma sätt var det naturligtvis en seger för varje ytterligare församlingsmedlem som fick jobb på skolan. Man bedrev lobbyarbete för att påverka t ex rektorn och en del utvalda i personalen i övrigt, för att få dem "på sin sida". Och det lyckades ju ganska långt ett tag, får man väl konstatera. Det var ju en ganska stor andel av personalen som tillhörde församlingen innan det vände...

Rätt personer från församlingen skulle också försöka komma in i Hem & Skola samt en annan grupp som jag inte kommer ihåg namnet på nu, men som också bestod av föräldrar till barn i skolan och som hade en aktiv del i att vara med och påverka.

Det finns en rad händelser som fått sina "andliga förklaringar" efteråt, när det gäller situationer som ibland inträffar på alla skolor. Elever som varit uppkäftiga eller olydiga förklarades med att deras andar/demoner inte klarade av närvaron av t ex NN, som är ren och bär på Guds Ande. Det är nog sånt här som har triggat den egentligen alltigenom snälle och tålmodige NN att gå till handgripligheter för att "stävja demoniska yttringar" hos barn, handgripligheter som behandlats i rättegång mot NN och en annan anställd på skolan. Det var en andlig strid!

Målet med att ta över skolan var inte nödvändigtvis att alla som arbetade där skulle tillhöra församlingen. Men man skulle ha ett sånt övertag så att Guds ordningar fick råda och alla arbetade efter riktlinjer som var rätt, enligt Knutbymodellen. Kim talade om att Knutby skulle vara ett befriat område, där inga demoner klarade av att styra människor. De skulle istället tvingas böja sig eller fly. Bönen och arbetet för att förändra skolan skötte i huvudsak de som arbetade där själva, men med vissheten om att ledarskapet stod bakom dem.

Med liknande metoder skulle vi med tiden ta över hela samhället. Äldrevården hade vi några medlemmar som arbetade inom. Det var en bra start. Fritidsverksamhet, ja allt som påverkade bygden skulle infiltreras och förvandlas i enlighet med Knutbymodellen.

/helge


Copyright © 2006 Helge Fossmo. Foto: Samir Soudah/Magazine Café.
Materialet på denna webplats får inte publiceras i andra sammanhang utan skriftlig överenskommelse med Helge Fossmo.
Hittat stavfel eller annat slarv? Kontakta gärna webmaster!
Kontakta Helge.    Kontakta webmaster.