Frågor om Knutby

Linnéa: Varför är det så viktigt att anhängarna till Knutbyläran måste bo nära varandra och ha så tät gemenskap? Är det bara för maktens och kontrollens skull?

Hur går man tillväga för att manipulera nya anhängare så att man får kontroll över deras tankar, livsstil, förhållandet till släkt och tidigare vänner och ekonomi? Är det först lovebombing och sedan hot och tukt?

Helge: För de medlemmar som vill bo nära varandra tror jag inte att det handlar om kontroll, utan om att vilja ha nära till dem som man tycker om och vill ha gemenskap med. Man har nära till sina vänner, helt enkelt, vilket förenklar strävan efter ett liv enligt Apg 4:32 - "de hade allt gemensamt". Däremot underlättar naturligtvis denna geografiska närhet också maktutövande och kontroll, vilket ledarskapet inte saknar medvetenhet om. Det är därför en del "problemfyllda personer" får flytta närmre, eller rent av blir inneboende någonstans, för att lättare kunna styras rätt.

Om inte församlingen hade positiva sidor, som en stor omsorg och hjälp, en varm och kärleksfull gemenskap osv, skulle inte heller maktutövandet och kontrollen kunna utövas. Den som lever i sekten ser oftast bara de positiva sidorna, och förstår inte hur andra kan påstå att de skulle vara kontrollerade, styrda och underkuvade. Det tror jag är viktigt att förstå om man ska kunna hjälpa den medlem som ändå börjat ifrågasätta saker. Går man bara på och kritiserar det man som utomstående ser är galet utan att visa förståelse för allt det positiva som medlemmen faktiskt upplevt och fått, är risken att den påbörjade klarsynen eller ifrågasättandet får ett stopp. Istället börjar medlemmen då försvara det som upplevs som positivt av rädsla för att förlora det goda.

Jag har svårt att redogöra för hur man går tillväga för att uppnå kontroll över medlemmars hela liv, för det är så olika från fall till fall. Som regel är det en process som sker gradvis i små steg, vilket gör att man inte själv märker att man ger avkall på sin integritet förrän den är helt utraderad. En nykomling har små krav på sig, men får desto mer kärlek och uppmuntran. Många av medlemmarna har fått hjälp, stöd, omsorg och liknande som de inte upplevt någon annanstans. De öppnar sig och anförtror åt sin/sina ledare sina innersta hemligheter - som alltid förs vidare till högsta hönset. Sådana förtroenden kan bli starka lojalitetsband, när medlemmen har utlämnat sig själv och inser att det kan vändas emot honom/henne.

Så småningom hamnar man i någon blandning av beroende av allt det goda man upplevt och rädsla för det onda man inser kan drabba en om man skulle "hamna utanför". Glädjen över det goda växlas med rädsla för det onda. Konkreta hot om vad som händer om du inte är lojal kan uttalas vid behov. Och alla vet att vad som helst faktiskt kan hända - av erfarenhet. För att stå ut väljer du då att blunda för det som kan få dig att tvivla - för det som kan få dig att hamna "utanför nåden" - och hänger dig istället helt och fullt åt det "liv" du har.

Linnéa: Du lär ju ha blåst Sara på hennes sparkapital trots att er familj hade två löner, barnbidrag osv. Levde du överdådigt? Sponsrade du Tirsa extra? Måste även ledargarnityret betala tionde? Visste någon annan om att du "hjälpte" Sara att göra åt hennes pengar? Skedde det på rekommendation av någon annan?

Helge: Jag hade en bra lön, Alexandra hade en låg lön, Sara hade en högre inkomst än Alexandra och därutöver då ett sparkapital. Vi tre delade hushåll, och därmed även utgifter. Sara och jag använde under en lång tid upp mycket av hennes sparkapital, bland annat på att förbättra det hem vi räknade med skulle bli vårt gemensamma, men också på diverse gåvor och liknande till mig personligen. Jag vet inte var gränsen går för att leva överdådigt. men jag levde utan tvekan ett ekonomiskt ansvarslöst liv. Utifrån ett Knutbytänkande var det inget konstigt alls att Sara gav mig mycket, utan tvärtom något som var positivt. Och det kände fler till, dels Alexandra förstås, men även andra. Vissa gåvor har varit på annans rekommendation, men som regel var Sara själv initiativtagare. Jag har inte bett om hennes pengar, bortsett från när jag en gång bad om att få låna. Det gör inte mitt utnyttjande mindre, eftersom jag ju aldrig behövde be om det, men tacksamt tog emot...

Ja, även ledarna betalade tionde. Om alla gjorde det eller inte, vet jag inte, men vi var inte undantagna från den praxisen.

Ja, jag sponsrade "Tirsa" en hel del. Det var det många som gjorde. men jag tillhörde nog dem som gav mer, eftersom jag ansågs stå henne så nära. Det förpliktade - på flera sätt. Om andra skulle ge henne mer och dyrare gåvor än jag, skulle jag ha gjort fel. Jag vet inte hur många tusen jag lagt ut på henne per månad, men vet ju inte heller hur mycket jag lagt på mig själv per månad, delvis tack vare Saras pengar. Ett oförsvarbart leverne är det i alla fall.

Linnéa: Du skriver och uttrycker dig synnerligen bra. Är det något du utnyttjar i din nuvarnde situation (på annat sätt än genom att besvara allmänhetens frågor)? Det har redan skrivits ett antal böcker om Knutby. Din skulle bli ruskigt initierad (och antagligen få en och annan att börja be om din snara hemgång). När kommer din nyckelroman? undrar

Linnéa

Helge: Tack för det! :-) Jag skriver en del och kommer med all sannolikhet att försöka ge ut en bok så småningom. Som jag känner idag vill jag dock vänta med att ge ut den tills jag sett slutet på hela historien. Det känns som att inte sista kapitlet har skett än, om du förstår hur jag menar. Hur länge det dröjer har jag därför ingen aning om. Tills vidare ägnar jag mig åt att besvara frågor. (Och det är enligt små skvallrande röster tillräckligt för att min hemgång (eller snarare bortgång) ska vara önskad... )

Tack för dina frågor och återkom gärna om du önskar förtydligande på något jag skrivit, eller om du undrar över något annat.

/helge

Copyright © 2006 Helge Fossmo. Foto: Samir Soudah/Magazine Café.
Materialet på denna webplats får inte publiceras i andra sammanhang utan skriftlig överenskommelse med Helge Fossmo.
Hittat stavfel eller annat slarv? Kontakta gärna webmaster!
Kontakta Helge.    Kontakta webmaster.