Hej Helge,

Jag undrar om du vet något om hur Åsa ser för sig evigheten när det gäller Urban. Han har ju rollen som DodJadid nu, men hur blir det i himlen? Har Åsa fått något uppenbarat när det gäller den detaljen? Blir han där återförenad med sin fru eller är han fortfarande Åsas? Hon borde ha fullt upp med Jesus? Åsa lovade väl dig en utnämnelse till furste i Himmelriket? Vilken ära tilldelas Urban och hur förhåller han sig till det?

En annan sak jag har tänkt på, är skillnaderna mellan din och Urbans uppgifter i Åsas rollspel. Du skulle ensidigt tillfredsställa henne ("förmedla Jesus"), men hur är det med Urban? Knutbys lära om mannlighet och kvinnlighet gäller väl också för Jesus och hans brud? Kvinnan ska behaga mannen. Ofta kan det väl vara så att maktpersoner med kontrollbegär innerst inne behöver någon att böja sig för och lyda. Ju större dominans i andra sammanhang, desto mer extremt kommer kanske detta till uttryck på vissa plan? Fanns det något sadomasochistiskt i Åsas rollspel och tror du isåfall att hon har vänt på rangordningen i.o.m. Urban? Jag förstår om detta blir för intimt att svara på eller om du inte vill spekulera i det. Överse det om det känns fel. Jag är bara intresserad i hur en person som Åsa fungerar innerst inne. Vad som driver henne.

Så vill jag tacka dig för att du svarar på våra frågor. Jag har haft stor användning för mycket av det du har delat med dig av. Keep up the good work!

Ha en fin dag,
zeitun

PS. Har du läst Göran Rosenbergs "Det förlorade landet"? Jag håller på med den nu. Rekommenderas!

Jag vet faktiskt inte hur Åsas framtidsvisioner för Urban i evigheten ser ut när det gäller relationen till Åsa respektive hans fru. Jag tror att hans roll som ställ företrädande äkta man, rollen som DodJadid (Tirsas privata namn på Jesus), bara gällde medan hon väntade på att få "komma hem". Det torde innebära att han skulle hålla sig till sin fru i evigheten, även om jag vet att Åsa har diskuterat alternativ till detta som jag inte går in på här. Men jag vågar inte påstå att jag vet med säkerhet hur Åsa såg på detta. Delvis också för att sådana visioner eller uppenbarelser kunde skifta av olika skäl, gång efter gång.

Som du skriver hade han rollen som DodJadid - men bara gentemot Åsa (i rollen som Tirsa). För oss andra var han aldrig DodJadid, utan Urban. När vi var bara några få av oss "närmast förtrogna", kunde vi ibland bli åskådare till att de förde en dialog som Tirsa och DodJadid. Då gick de alltså in i ett rollspel så totalt att han var hennes man och alltså över henne i auktoritet, och hon talade till "sin DodJadid" direkt när hon tilltalade Urban. (Så var deras kommunikation oftare när de var ensamma, enligt vad Åsa själv berättat för mig, men inte alltid.) Och om något hos honom fick Åsa att "bli störd" så upphörde rollspelet Tirsa & DodJadid (och dess auktoritetsordning) omedelbart. Så inför oss var han alltid lägre än Tirsa i hierarkin, när de var själva var han högre i egenskap av DodJadid men lägre som Urban... Dessa olika roller som han fick växla mellan kan inte ha varit enkelt - och förmodligen inte särskilt mentalt hälsosamt.

En sak som däremot inte upphör i evigheten, enligt Åsas verklighetsuppfattning, är just detta begrepp att han är Åsas (eller Tirsas). Ständigt betonades till oss; "Kom ihåg att du är min för evigt" eller om oss; "Han tillhör mig" osv. Församlingen var "hennes plantering" och vi var hennes egendomar på något märkligt sätt, givna till henne av Gud. Det skrämmande är att de flesta av oss till sist betraktade detta ägandeskap som fullt naturligt.

Det stämmer att hon talade om oss män som stod henne närmast som furstar i himlen, och att det förekom en del beskrivningar om hur dessa hedersbetygelser skulle tilldelas oss osv. Det gällde sannolikt även Urban, även om jag inte har några klara minnesbilder av sådana beskrivningar om honom. Jag vet inte heller hur han själv förhöll sig till sådant tal, eftersom vi inte diskuterat det alls. Helt ärligt vill jag nog påstå att sådana samtal fördes sällan om inte Åsa själv drev dem. (Vi hade kanske nog med att sköta våra roller i nuet.)

När det gäller skillnaderna mellan min och Urbans roll i detta rollspel, stämmer det att jag "bara" var en förmedlare, medan Urban iklädde sig rollen mer personligen. (Det är t ex svårt att genomföra ett samlag utan att vara personligt inblandad.) Även på det området var det alltså "Tirsa och DodJadid" i samspel. Jag har aldrig fått återgivet något som tyder på några sado-masochistiska inslag och vill inte heller spekulera om det. Mycket mer än så här tror jag inte att jag vill skriva offentligt, när det gäller så pass privata/intima saker som sex. Tack för att du uttrycker förståelse för det.

Tack också för din positiva respons på att jag försöker besvara frågor här. Det sporrar mig naturligtvis att fortsätta, om det är uppskattat och till nytta! :-)

/helge

PS. Nej, jag har inte läst "Det förlorade landet" av Göran Rosenberg. Blev dock nyfiken och har därför beställt den från biblioteket, så tack för tipset!

2006-09-06 - Publicerat.

Copyright © 2006 Helge Fossmo. Foto: Samir Soudah/Magazine Café.
Materialet på denna webplats får inte publiceras i andra sammanhang utan skriftlig överenskommelse med Helge Fossmo.
Hittat stavfel eller annat slarv? Kontakta gärna webmaster!
Kontakta Helge.    Kontakta webmaster.