www.fossmo.se - Helge Svarar

Alla frågor/svar:

Självklart saknar jag ibland människor som varit nära vänner under många år och som jag upplevt väldigt mycket tillsammans med. Mitt avståndstagande från församlingens lära och liv innebär ju inte att jag tagit avstånd från enskilda medlemmar. Jag tycker mycket om människorna i Knutby, men vill inte ge mig in i att försöka rangordna vem eller vilka personer jag saknar mest. Det finns ingen anledning att göra det.

Naturligtvis kommer jag att besöka Helénes grav igen så snart jag får möjlighet till det. Under nuvarande omständigheter skulle det inte kännas helt enkelt att åka till Knutby, men det kommer inte hindra mig från att återvända till graven.

Jag tänker sällan på det nu längre. Det var lite känslomässigt jobbigt i början, men inte idag. Eftersom jag aldrig kommer att bosätta mig i Knutby igen försöker jag att inte känna så mycket om just den saken. När man flyttar från ett hus, och någon annan tar över det är det ganska naturligt att det kan göras stora förändringar. Visst är många minnen förknippade med huset, men också mycket smärta och negativa saker som jag vill lämna bakom mig.

Det går inte en enda dag utan att jag tänker på Åsa, hennes familj och en rad andra människor i Knutby.

Mina barns tankar och känslor vill jag hålla utanför offentligheten, så jag går inte in på det.

Jag har ägnat många, många timmar åt sådana tankar. Om jag ändå hade gjort så, om jag ändå inte hade gjort det osv... Om jag kunde spola tillbaka tiden och ändå veta allt jag vet idag skulle naturligtvis många andra val göras. Det är samtidigt omöjligt att veta hur livet hade blivit, så att spekulera omkring det känns ganska meningslöst. Det blir mest ett fruktlöst ältande av allt som jag ångrar - vilket är mycket. Att se tillbaka för att försöka förstå varför saker och ting blev som de blev är en sak. Det är både nödvändigt och nyttigt. Men utifrån det som ligger bakom vill jag hellre fundera på hur jag bäst agerar framåt, istället för att gräma mig får saker som inte går att få ogjorda.

Det kan jag inte svara på. Den som vänder sig till mig i förtroende måste kunna lita på att jag inte sviker det förtroendet.

Jämfört med samhället i övrigt är det relativt vanligt med tidiga bröllop och barnafödslar i många frikyrkosammanhang. Kanske är det ännu vanligare i Knutby, men jag vet inte om just det är så avvikande. Att många äktenskap är arrangerade istället för uppkomna ur förälskelse är kanske mer speciellt för att vara i Sverige på 2000-talet. Arrangerade äktenskap är ingen ovanlig företeelse i andra kulturer. Skillnaden där är att de står för att de praktiserar det, medan Åsa med en totalt meningslös envishet förnekar det, trots att hon profeterat ihop ett antal äktenskap...

Peter Gembäck har t ex i predikan stolt förklarat att han och Emma inte gifte sig för att de var kära, utan i lydnad, men att de älskar varandra idag. Åsa talade om för Emma att hon skulle träffa sin man, när hon skulle möta Peter för första gången. Det tog lite längre tid för Peter att bli öppen för denna upplysning, men så småningom "visste" de båda att Gud hade ämnat dem för varandra och gick därför "lydnadens väg" in i sitt förhållande. När Peter berättat om detta i predikan har Åsa varit stolt över att det gick till på detta sätt, stolt över sin roll som "profet". När äktenskap uppstått på samma sätt, men inte blivit lyckade alls, förnekas infernaliskt att det överhuvudtaget förekommer arrangerade äktenskap i församlingen. Egenskapen att vilja ta åt sig äran för allt lyckat men inte ta ansvar för något misslyckat är allt annat än vad ledarskap handlar om.

Du bad om kortfattade svar, så det här blev kanske lite långt. Jag vidareutvecklar därför inte ämnet mer.

Alla dessa är personer som jag haft mer eller mindre nära relationer till - på olika sätt - och därför tänker och känner jag mycket när jag läser deras namn. Vad jag tänker varierar också i olika tider, beroende på en rad faktorer. Jag väljer dock att inte skriva om dessa tankar och känslor här. Detta för att bevara både deras och mitt privatliv.

Jag hoppas att tycker att du fått svar på en del av det du önskade, även om jag inte svarat på allt.