Hej Helge!

Som jag uppfattar det efter att ha läst en del på din webplats (mycket intressant, förresten!), anser du att du fortfarande var en trogen sektmedlem när du åkte in.

Därför undrar jag: Hur kunde du då ha ett hemligt förhållande med Nettan? Och allt detta telefonsnack med Sara. Var inte båda dessa saker förbjudna?

Mitt resonemang säger mig att en trogen sektmedlem som verkligen tror att Drottning Tirsa vet allt, därför heller inte medvetet har några hemligheter för henne? Eller?

Mvh. Sven Bergersjö

Du har rätt i att jag inte var "en trogen sektmedlem" i det avseendet att jag var fullt lydig och ärlig mot Åsa. Det berodde dock inte på att jag trodde att sekten var fel eller att jag hade valt att inte längre skydda Åsa. Jag tvivlade däremot på att jag själv kunde klara av att "hålla måttet", att jag skulle klara av vad som krävdes för att förbli en del av "Drottning Tirsas folk". Det var bland annat denna brottningskamp som gjorde att jag (eller i alla fall en del av mig) ville lämna Knutby under slutet av 2003. Att gå med sådana tankar är förstås inte heller att vara en trogen sektmedlem.

Däremot var jag fortfarande lojal när jag åkte in, i den bemärkelsen att jag inte hade en tanke på att säga något negativt om Åsa. Jag trodde fortfarande att det var en oförlåtlig synd att svika henne i det avseendet, och ville framför allt inte skada henne genom att orsaka att hennes hemligheter avslöjades. Att jag hade hemligheter för Åsa och inte klarade att leva enligt sektens krav skulle mest drabba mig själv. Om jag svek Åsa genom att berätta saker, skulle det drabba henne, och det var fortfarande otänkbart för mig då.

När man tvingas leva ett falskt dubbelliv och ljuga för familj, släkt och vänner utanför sekten, för att skydda "Tirsa och Guds hemligheter" - vilket egentligen var Åsas hemligheter - tror jag att det lätt blir en livsstil även på andra områden. Det kan nog göra att medlemmar med tiden lever med hemligheter också inför sina ledare. Det kan tyckas vara en motsägelse att tro att "Drottning Tirsa" vet allt och samtidigt vilja dölja saker för henne, men det var likväl en verklighet. Inte minst förekom det på grund av rädsla för konsekvensen om vissa saker avslöjades för Åsa. Märkte man sedan att det faktiskt gick, vilket hände i vissa fall - när inte det inbördes förekommande angiveriet av andras hemligheter fungerade - fortsatte man, men i en allt större rädsla för att man skulle avslöjas. Det finns ett antal exempel på personer som levde med den pressen; som i fruktan väntade på när Tirsa skulle avslöja saker som de tänkt, sagt eller gjort men försökte hålla det fördolt så länge som möjligt. Ett förljuget sammanhang skapar inte ärliga människor, även om de är trogna medlemmar i övrigt.

Åsa har en hög bekännelse och hävdar att ingenting är fördolt för henne. Det fungerar så länge människor tror på det och så länge hennes undersåtar "skvallrar" om varandra. Förmodligen trodde hon att det fungerade bättre än det gjorde. Vreden över att jag hade ett förhållande med Nettan som inte Åsa kände till, blev nog så stor eftersom det kunde undergräva tron på "sanningen att ingenting är fördolt för Drottning Tirsa". Och om Helge kunde ha sådana hemligheter, hur många andra kan ha det? En jobbig tanke för en ledare som vill ha total kontroll över varje medlem...

Jag hoppas att jag lyckats skapa lite bättre förståelse för det till synes inkonsekventa påståendet att jag var lojal mot Åsa men samtidigt hade hemligheter för henne.

/helge

2006-08-13 - Publicerat.
2006-08-14 - Rättat stavfell.

Copyright © 2006 Helge Fossmo. Foto: Samir Soudah/Magazine Café.
Materialet på denna webplats får inte publiceras i andra sammanhang utan skriftlig överenskommelse med Helge Fossmo.
Hittat stavfel eller annat slarv? Kontakta gärna webmaster!
Kontakta Helge.    Kontakta webmaster.